Inspiration

  • Förebygg ljudtrötthet i förskolan – studie kring ljudmiljön

    29 Oktober 2018
  • Förebygg ljudtrötthet i förskolan – studie kring ljudmiljön

    Sofie Fredriksson (postdoktor på Göteborgs universitet) har genomfört en studie där det övergripande målet med avhandlingen var att:

    Studera förekomst och risk för hörselrelaterad symptom i samband med yrkesmässig bullerexponering och stressande arbete förhållanden bland kvinnor som arbetar i kommunikationsintensiv, mänsklig service yrken.

    Syftet med denna avhandling var att adressera bristen på forskning inom kvinnodominerade kontaktyrken genom att studera förekomst och risk för hörselrelaterade symtom i relation till bullerexponering i arbetet samt i relation till arbetsrelaterad stress.

    Studien heter Hörelsesrelaterade symtom bland kvinnor – Förekomst och risk i samband med yrkesljud och stressiga arbetsförhållanden (Fredriksson S., 2018).

    Ett utdrag ur sammanfattningen:

    Många studier har undersökt risken för hörselnedsättning bland arbetare som exponeras för buller inom traditionellt mansdominerade yrken och det finns ett starkt vetenskapligt stöd för ett orsakssamband. Mycket färre studier har genomförts bland kvinnor och i kvinnodominerade arbetsmiljöer, såsom inom förlossningsvården och förskolan. Ljudmiljön präglas i dessa yrken av skrik och hörselkrävande kommunikationsintensivt buller. I yrken som dessa, där personalen främst arbetar med människor (så kallade kontaktyrken), är de emotionella kraven höga och stress-relaterad sjukdom är vanligt. Forskning tyder på att stress kan påverka hörselsystemet, men orsakssambandet är inte klarlagt.

    Vid en analys av enkätsvar från 4718 kvinnor med förskollärarexamen och 4122 slumpmässigt utvalda kvinnor från den generella befolkningen som inte har arbetat i förskola fann vi att en större andel förskollärare rapporterade hörselrelaterade symtom jämfört med kvinnor i den generella befolkningen.

    Bland de som rapporterade stressande arbetsförhållanden var den relativa risken särskilt hög för ljudtrötthet. Slutligen fann vi att risken för att drabbas av ljudöverkänslighet var högre för kvinnor som arbetade i måttligt höga bullerninvåer, med en genomsnittlig ljudnivå på 75-85 dBA, jämfört med en referensgrupp som arbetade i ljudnivåer under 75 dBA. Risken var signifikant ökad för kvinnor i allmänhet, men särskilt hög bland kvinnor som arbetade i förskolan. Förskolegruppen hade tredubbelt så hög risk jämfört med referensgruppen. Nu krävs ytterligare studier där vi följer personer över tid för att bekräfta de förmodade orsakssambanden.

    Vi anser dock att de höga ljudnivåerna inom förlossningsvården och den uttalade risken för hörselrelaterade symtom bland förskollärare ger tydlig indikation på att det behövs förebyggande åtgärder. I förskolan vore en sådan strategi inte bara hälsofrämjande för personalen, utan också för förskolebarnen som vistas stor del av sin vakna tid i förskolans miljö. Trots att personalen i båda dessa yrkesgrupper rapporterar att de utsätts för buller och höga ljud i arbetet, så är det få som uppger att de använder hörselskydd. Detta kan bero på att ljudmiljön är kommunikationsintensiv, och att bullret innehåller viktig information som är nödvändig att uppmärksamma. Det behövs därför mer kunskap om lämpliga och godtagbara förebyggande åtgärder som är anpassade för dessa ljudmiljöer.

    Per Edberg (förskollärare och huvudskyddsombud för Lärarförbundet i Umeå) reflekterar kring studien i en artikel (förskolan, 22 oktober 2018):

    71 procent av dem som jobbade i förskolan uppgav att de var ljudtrötta. Motsvarande andel i kontrollgruppen var 32 procent.

    – Ljudnivån upplevs som väldigt hög under till exempel inskolningar när det är många barn och stressigt. Men när det görs mätningar ligger det sällan på farliga nivåer, även om ljudet i sig förstås kan skapa en stress.

    Om ljudmiljön på arbetsplatsen är stressande är hans råd att direkt ta kontakt med chefen.

    – Vänta inte på att det går över, utan skriv vad problemet är och att det behöver under-­
    sökas och åtgärdas. Sedan är det upp till chefen att komma med en lösning, det kan vara att man måste jobba på ett annat sätt pedagogiskt eller att det behövs nya stolar och tallrikar.

    Förskolan Planket i Vällingby har precis genomgått en renovering där man försökt dämpa ljudnivån. De har bland annat satt in ljuddämpande tak och textilier, valt tystare byggklossar och sett till att ha korgar i stället för plastlådor för förvaring. Stora rum har delats upp i mindre områden, och även ljussättningen har setts över.

    Tre tips för en bättre ljudmiljö:

    Renovera:

    Det går till exempel att sätta in ljuddämpande mattor och se till att undvika hårda och släta väggar.

    Materialval:

    Använd lekklossar av mjukare material, eller skärmar och gardiner som dämpar ljud. Undvik skramlande tallrikar och stolar när ni äter.

    Pedagogik:

    Vid samlingar och matsituationer kan det vara bra att börja med en tyst stund. Prata själv med en låg röst och spring inte omkring.